Nu när jag och Esse Li Esselius ställer ut tillsammans så har jag flera gånger fått frågor om mina bilder. Jag vet aldrig vad jag ska svara för om det skulle gå att översätta bild till ord så skulle jag ju kanske inte ens göra några bilder. Så jag får hitta på något bara.
Därför tog jag en timme nu framför datorn och kollade vad andra säger om sin konst och vad recensenterna skriver. Sedan gjorde jag helt enkelt en sammanställning, ett hopplock av hur det verkar som det ska låta just nu. Och det får bli denna dags artist statement för mig:
Jag undersöker förhållandet mellan objektens oscilerande dikotomi och tidens förändringsdiskurs.
Genom en jämförande kritik av de komplexare förskjutningarnas begär och skärningspunkter mitt i skiftande tankestrukturer ger jag röst åt förtrycket av det interkulturella mångfaldsperspektivet och synliggör därmed maktutövningens transkriptioner. Och med en gränsöverskridande postkolonial blick lyfter jag fram sprickbildningen i tillvarons villkor!
Satt... Då var det sagt. Visserligen lite komprimerat men huvuddragen är med. (OBS att inget ovan är "hittepå" av mig, det är bara klipp o klistra :-) så en ursäkt till de som ofrivilligt bidragit framförs härmed underdånigast!
Nobelpris i litteratur nästa? Jag har en ”byråkratspråksautomat” som jag ska skicka dig. Den är konstruerad på ett liknande sätt och fungerar i alla väder. Ingen säger emot.
SvaraRaderaKompisen P. har ägnat några år åt att läsa in grundkurserna inom alla konstnärliga områden vid Sthlm. universitet. Alltså, film, litteratur, musik, konst och om det var något mer. Han säger att den ojämförligt mest teoretiska kursen är konstvetenskapen. Det är som om konsten tappat självförtroendet. När väldigt mycket av det som görs kräver långa texter för att ens bli begripligt så kanske något är lite på sniskan :-) Jämför konstdoktorerna och Bogdan Szybers underkända avhandling. Kanske är vi helt enkelt mitt i ett lågvattensmärke utan att se det, eftersom det är så svårt att se sin egen samtid och sätta den i ett sammanhang. Framtiden får döma.
SvaraRadera