Vanitas. Pågående i ateljén.

Den röda prickens tyranni.

Den som ställer ut på gallerier vet vad som gäller, men ev. intresserade köpare kanske inte vet hur priset på utställningens prislista fördelas. Därför tar jag ett räkneexempel här (om nu någon sådan person skulle läsa detta):

Såld! (röd prick) pris: 10000:-

Galleriet tar 50% (branchstandard) kvar blir 5000:-. Moms 12% på 5000:- ska betalas in, kvar blir 4400:-. Egenavgifter 30% dras från dessa 4400:- kvar blir då 3080:-. Skatt 30% dras från 3080:- kvar blir 2156:-.

Prislistans 10000:- är alltså för konstnären 2156:-. Och då ska materialkostnader och kanske flera veckors arbetstid täckas. Så slutsatsen är att det kan vara bra att ställa ut men det ger inget ekonomiskt.

Och att det inte riktigt går att räkna på det sättet heller. Arbetstiden man lägger ner är ju ofta själva meningen. Lönen. Har man ett uttrycksbehov och skapar plats för detta, kanske genom deltids brödjobb eller nåt, så blir de där 2156:- ändå en slags bonus.

Att visa sina verk är ju mer ett sätt att kommunicera med andra än ett sätt att försöka tjäna pengar. Vi har en marknadsekonomi vare sig vi vill det eller ej och har jag 10000:- över så finns det massor av hål att stoppa dem i innan jag funderar på att köpa t.ex. en målning. Och så är det nog för de flesta. Så jag löser  ekonomin på annat sätt. Det är arbetstiden i ateljén eller ute med kameran som är målet. Pengar kan komma och gå men tiden kan bara gå. Så det är den man ska ta vara på!