Sophämtningsdag.

Idag töms soptunnan här på ön. Det sker var 14:e dag under sommarmånaderna. Brukar byta ett par ord med sopbilsföraren som är en glad man. Verkar nöjd och stolt och har inte särskilt bråttom. Inte som killarna som kör i orten, som är arga, knappt svarar på tilltal och kör så människor och katter får fly från gatan. Jag inbillar mig att detta har något att göra med olika människosyn. Att de som kör i Stockholm tänker (säkert på förekommen anledning) att folk i allmänhet ser ner på dem. Ser dem som lite sämre människor som nöjer sig med ett sådant jobb. Som att man antingen saknar ambitioner eller är lite korkad. Detta är något man faktiskt än idag med jämna mellanrum noterar när man tillhör en grupp som flyttat från landsbygd till stad. Vad det kan bero på är svårt att säga men det är som om måttstocken för människovärde dras ut när befolkningsantalet på en given yta trycks ihop. Undantaget då flyktingläger och fängelser. Det måste vara en frivillig förtätning. Exemplen på detta finns överallt. Möjligen kan det också ha att göra med att i bygemenskaper känner eller åtminstone känner till varandra sedan tidigare och då inte delar in människovärde lika mycket efter yrkeskategorier. En annan faktor kan vara att stadsbon i högre grad väljer sitt umgänge efter "lika barn leker bäst" precis som i sociala media. I en by blir man hänvisad till de som bor där. Vilket ofta är den mix som kan behövas för att hjälpas åt med olika saker. Kanske olika hantverkare, nån som kan ploga på vintern osv. Det blir en annan form av jämlikhet. Man får umgås med de som finns där oavsett olika politiska åsikter mm. Och nu kanske någon tror att detta inte längre stämmer pga större rörlighet, internet osv, men då borde man nog prova på byliv för någon tid. Det är fortfarande som det var när jag växte upp i en liten by. Det är grannarna man vänder sig till om man behöver hjälp eller upplysning om något i grannskapet. Och det även om grannen kör sopbilen. För han är trevlig och har en traktor och hjälper mig att köra bort ris efter häckklippningen. Och då kan man även ta en fika ihop och se människorna bakom yrkesgrupperna. Att vi fyller våra olika roller och att byns 15 hus och tre gårdar vore hjälplösa som småbarn om alla vore akademiker.

Men. Så fungerar det inte i en stad. Hjälp med praktiska saker söks på nätet från anonyma utförare och människor sluter sig samman i intressegemenskaper. I konstvärlden, som jag har lite insyn i, är detta normalt. Konstnär umgås med konstnär och det är oerhört viktigt att ha de "rätta" åsikterna i alla frågor. Det fria yrket är bara fritt i avseende på arbetstiderna :-). Och även här är det en annan sak för den på landsbygden verksamme. När det är geografiskt glest mellan individerna blir det inte någon daglig gemenskap utan mest gemensamma händelser i form av årsmöten i KRO, "gillen" som anordnar samlingsutställningar o.dyl. De dagliga problemen med hus och tomt får klaras av med grannarnas hjälp. 

Jag vet inte så mycket om hur livet levs i andra yrkesgrupper, förutom fotograf då, som jag ju har lång erfarenhet av. Där är det inte alls lika tuffa spelregler men många känner ju varandra och det är klart att det kan vara mer givande att samtala med någon som har en liknande vardag. Men som jag förstått det är t.ex. journalistkåren på söder i Stockholm (jo det finns en sådan) en ungefär lika homogen organism som de högskoleutbildade innerstadskonstnärerna. Och antagligen finns fenomenet även i andra yrkesgrupper och socialgrupper. Pappas-pengar-pojkarna på Stureplan. Södra Ängbys befolkning. Gängen i Järva. Alltid vid hopklumpningar av människor, genom yrke, geografi eller något annat, tror jag att en slags samsyn uppstår. En samsyn som också innehåller ett medvetet eller omedvetet (vet ej vilket som är värst) drag av förakt för personer eller grupper som ses som lite sämre. Alltså de flesta utanför gruppen. Det är något som inte så lätt uppstår i en miljö där man.är beroende av varandra på ett annat sätt. Så de här lösa trådarna får vara ett slag för landsbygdens människor och människosyn. Fördelarna med små byar. En annan gång ska jag skriva om nackdelarna, som såklart finns men som råder på andra områden.

Och en annan fundering på ämnet, jag hade för några år sedan finns här.