I natt kom den smygande. Från +15 till +5 på några timmar. Så nu kommer löven att gulna på nolltid. Färgen på ljuset går från den höstgröna till den varmgula. Några veckor innan gråbrungulheten tar över. Och kanske om ytterligare ett gäng, vitheten. Kan tyvärr inte säga att jag ser fram mot den vithet jag en gång trodde att jag flyttat från. Blir bara en fördel om jag kan få mycket ateljétid. Vilket i sin tur avgörs av ekonomin. Det eviga nollsummespelet. Uppdragsfoto ger ekonomi som ger tid till att jobba i ateljén med egna projekt/bilder men upptar samtidigt den tiden.
Idag långsam morgon innan uppdragsfotografering och därpå följande eftermiddag/kväll med redigering och retusch. Igår sista handen vid ommöblering i ateljén. Anpassning till analog fotografisk bild och en vinter av experimenterande i ädelförfaranden. Något jag verkligen ser fram mot. En så totalt annan sida av fotopraktik än det jag ska utöva idag. Så annorlunda att knappt ens den minsta gemensamma nämnaren representation finns där. Men ändå, det är och förblir foto jag livnär mig på, detta fenomen som ända sedan 1839 har plöjt tusen olika fåror i mänsklighetens historia. Och denna vinter ska jag verkligen anstränga mig för att lämna alla konstnärliga ambitioner utanför dörren och återvända till känslan jag en gång slogs av vid mina första medvetna möten med fotografisk bild. Vilket inte alls blir svårt eftersom den finns kvar. Det magiska och allomstörtande med detta medium, möjligheten att stoppa tiden!
Och det alla vet men som är så självklart att ingen längre tänker på det. Att fotografiet fullständigt dominerar alla delar av vår tillvaro. Att tänka sig en värld utan fotografisk bild är inte längre möjligt. Har inte varit möjligt sedan fotografiers reproducerbarhet i olika tekniker och sammanhang uppfanns. I alla visuella kulturyttringar dominerar fotografiet. Ingen roman eller deckare skrivs utan att fotografiet förr eller senare kommer med i handlingen (har jag nämnt förut men kul att se att det ständigt blir sant. Just nu har jag nått fotografiets inträde i Lydia Sandgrens "Samlade verk". Jag bara väntade på det :-)). Ingen scenföreställning genomförs utan fotografering. Och ingen nyhetsförmedling heller. Ingen reklam, ingen politik, inga vetenskapliga framsteg, näst intill ingenting är längre tänkbart utan fotografisk avbildning. Fototekniken är helt enkelt en uppfinning som totalt förändrat synen på världen. Och som ändå, trots vanligheters vanlighet behåller magin! Voodoon. Kom ihåg att moderata ungdomsförbundet en gång hade ett foto av Olof Palme på väggen. Som piltavla...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar