Drömmare.

Kallt. En enda plusgrad denna morgon. Drömde precis innan jag vaknade av att jag frös, att krigsherrarna i öst och väst och syd fick en envis fluga surrande runt sitt huvud för varje död de orsakat. Omöjliga att bli av med. Så tvingades de leva sina liv i flugsvärmar. Ja, ja. Inte intressant med drömmar eftersom man ju kan drömma vad som helst. Till och med genomleva sådant man i det vakna livet inte har en susning om. Däremot intresserar mig de tillstånd som egentligen inte är sömn men inte riktigt vakenhet heller, väldigt mycket. Jag tycker jag kan urskilja två eller kanske tre olika sådana. 

Intressantast och ovanligast är det jag kallar filmläget. Då jag först vaknar till, tänker på inget alls för att så plötsligt hamna i något som liknar en filmvisning. Utan direkt handling. Mer som att slå ner någonstans med Google earth. Men alldeles, alldeles överskarpt tydligt. Högupplöst kanske är bästa ordet. Som att min syn blivit tio gånger bättre än den är. De gånger detta hänt mig (inte många tyvärr) har jag legat blickstilla och försökt hålla mig kvar i det. Utan resultat då det inte går att framkalla eller kontrollera medvetet. Fast jag hade en gång en lärare som talade om det som något han kunde slå på eller av om han vaknade i natten och inte kunde somna om. Då fattade jag inte vad han menade. Tog många år innan jag hamnade där första gången. 

Sedan har vi vakensömnen, som jag läste att någon forskare betecknade som en form av medvetslöshet. Den har nog alla bilförare upplevt. När man kör en längre sträcka och tittar ut åt sidan och inser hur långt man kommit. Att man har kört flera kilometer eller mil utan att vara riktigt medveten om det men att körningen gått lika bra som annars. Autopilot.

En tredje variant är den behagliga dvala som en eftermiddagslur på soffan kan framkalla. Att höra ljud som mer avlägsna än de är, men ändå höra dem. Medvetet och omedvetet på samma gång. Bara på längre avstånd än normalt. Lite som att ha feber, som ju kan vara mycket behagligt trots att det är ett slags sjukdomstillstånd.

När jag var yngre drömde jag rätt lite, som jag kom ihåg i alla fall, och ofta kunde det vara helt vardagliga händelser som att jag hämtade något i kylskåpet eller tvättade bilen. Så är det inte längre. Dramatiken och drömfantasin har ökat med stigande ålder. Även så intresset för dessa tillstånd. Ska nog ta och undersöka hur mycket forskning det finns och läsa på. Se om jag blir klokare, vilket inte alltid är fallet när man lodar lite djupare i någon fråga. Ofta blir det tvärtom så att det som en gång var enkelt blir mer och mer komplicerat ju mer man lär sig. Så det gäller att välja sina strider om man har en läggning som inte nöjer sig med enkla svar på svåra frågor. Det finns sådant jag önskar att jag aldrig börjat ifrågasätta.

Men nu har jag en sovande och uppenbart drömmande katt i knät. Syns på ögon och tassar att hon drömmer. Undrar om vad? Och hur?