Inflation.

Inflation kallas det när penningmängden i ett land ökar och det verkliga värdet inte kan haka på siffrorna. Pengarna blir mindre värda helt enkelt. Det kanske mest kända exemplet ftån historien är väl Weimarrepubliken, som det Tyskland kallades som fanns kvar efter det första världskriget. Krigsskadeståndet var så enormt att det tillsammans med att kriget förts med lånade pengar, storstrejk med full betalning till de strejkande som staten garanterade och därmed också varubrist, gav att den enda kvarvarande starka branchen blev sedeltryckeriet. Sedelpressarna gick varma och till slut blev det brist på sedelpapper vilket löstes med att helt enkelt stämpla högre summor på befintliga sedlar. Ingen hållbar situation när värdet av lönen i plånboken kunde halveras medan man sprang till affären för att handla innan det helt förvunnit. Ett samhälle som effektivt banade väg för han som klev fram och gormade att han skulle lösa alla problem om bara folket svor honom villkorslös lydnad. Förenklad beskrivning men i stort sätt sann :-).

Inflation kan man också kalla det som verkar råda i delar av den skönlitterära utgivningen i Sverige idag. Ju fler nyutgivna titlar av nya namn jag försöker mig på ju starkare blir intrycket av att någon slags urvattning pågår. Raden av nya författare tycks växa logaritmiskt och med det epigonantalet. Det har hänt att jag tänkt att jag måste ta fel. Jag håller på att bli en gnällande "allt var bättre förr" gubbe. Då har jag tagit upp t.ex. Camus eller Sandemose och läst några stycken. Sorgesamt konstaterande att jag nog är rätt ute iaf. Det pågår en inflation på området. Bekräftas också indirekt när man ser raden av skrivarkurser på allt från kortkurser på nätet till snart alla universitets kursförteckningar. Alla måste skriva en roman eller åtminstone en deckare och ge ut den också. Och funkar inget annat så får det bli på eget förlag. Så är i alla fall intrycket jag får. Alla som är bara lite kända på vilket område som helst måste haspla ur sig sina obligatoriska trauman över att farsan inte såg mig och blygskryta om sina framgångar. Halvkända idrottare verkar sitta på skrivarkammaren istället för att idrotta osv.

Inom den populäraste populärmusiken finns ett annat problem som för tankarna till inflation även om det inte riktigt är det. De möjliga kombinationerna av ljud inom den musikformen börjar ta slut. Till och med vetenskapligt bevisat är det nu. Och därmed börjar epigoneriet bli oundvikligt. Det går helt enkelt inte riktigt att undvika upprepningar och kanske ofrivilliga stölder från tidigare kompositioner. Lätt att kolla också. Ta några av dagens mest framgångsrika på området (amerikanska såklart) och be någon beundrare lista stjärnornas fem bästa låtar. Då synliggörs det faktum att det inte är den eller den odödliga hiten som gör stjärnan till den stjärna hen är, utan snarare är det andra faktorer som spelar in. Som spektakulära scenshower, närvaro på sociala media o.dyl. Så liksom i littetaturen får man backa i tiden för att komma till verklig originalitet. Eller kanske undersöka smalare musikstilar.

Nu betyder ju inte dessa drapor att ingen längre kan göra något utan att efterapa andra. Det finns många ljuspunkter, många jag har skrivit om här i bloggen också, men vad det betyder är att det blivit svårare att hitta dem. Att bruset blivit så starkt. Vad gäller musiken kan jag inte säga så mycket eftersom min personliga musiksmak inte finns på P3, men jag vet ju att jag hört en lång rad berömdheter jag inte med bästa vilja kan skilja åt. Det låter för lika helt enkelt både individuellt repertoarmässigt och sinsemellan. Precis som man kan läsa baksidestexten på en nyutgiven roman och tänka att man ju redan läst den.

Så inflation är lite av ett normaltillstånd idag, även i kulturlivet. Kvantitet på bekostnad av kvalitet. Grundkänslan samma som jag får av fotografen som jobbar enligt principen "spraying and praying". Bränn av en serie på tusen bilder så måste väl någon eller några bli bra i alla fall? I stället för noggranna förberedelser och skisser och medvetenhet om vad man gör. Nedan två bilder av inflationen. Fram- och baksida av en "uppstämplad" sedel från Weimarrepubliken. Tillhandahållen av kompisen D.