Om mig

Mitt foto
Fotograf och konstnär. Bilder: https://www.instagram.com/skenbilder/

lördag 11 januari 2025

Reslust noll.

Reslusten totalt frånvarande, förutom inom landet. Starkt påverkad av flygskam tänker jag att jag kanske förbrukat mina flygtimmar. Och dessutom är ju flyget det mest oestetiska sättet att resa. Med tåg eller buss eller bil passerar man genom orter, städer, länder och får därmed en rumsuppfattning. Upplever faktiska avstånd och kan stanna till på platser långt från närmaste flygplats. Så flyget går bort även av denna anledning. Anledning att flyga som kvarstår är tid och kostnad. Och så klart om man vill resa över hav och inga båtar finns. 

En ytterligare anledning till utebliven reslust är att de platser jag sett som intressanta resmål inte längre går att nå. Odessa, Krim, Vita havet. Det är några platser jag haft tankar om att se. Starkt påverkad av Anton Tjechovs noveller har jag velat gå på strandpromenaden i Odessa. Elias Lönnrots vandringar i trakterna runt Vita havet. Jag hade också velat åka Transsibiriska järnvägen. Se byarna.. Men inget av detta lär bli av om ingen revolt sker i Ryssland. Så jag fortsätter mitt Streetviewresande som jag kan ägna timmar åt. Underligt nog har jag väldigt lite lust att resa i Västeuropa och absolut noll intresse av såväl Afrika och Asien som av Australien och Sydamerika. Faktiskt aldrig känt någon dragning åt något av dessa håll. Allt som ibland drar ligger österut. Eller sydost. Baltstaterna är fortfarande intressanta så kanske att det kan bli någon båtresa åt det hållet framöver. Ganska lyckat ändå att de enda resmål som nu både intresserar mig och är möjliga är de som är enklast och billigast att nå!

Det är lördagsmorgon. Alla katter sover och ute viner snön. A volonterar på 4H-gården och jag ska snart städa huset. Klart slut.

Klassiska försök.

I tonåren hade jag under en period en vilja att "ta mig in" i den klassiska musiken. Jag lyssnade på vad jag fick tag i, ganska urskiljningslöst, utan att tycka mig komma så långt förutom att lära mig vad de vanligaste styckena hette och vilka de mest kända kompositörerna var. Dock fanns det ett och annat som fastnade innan jag växlade tillbaka uppmärksamheten till den för mig överlägset mer berörande jazzen. Ett exempel på detta är skivan med omslaget på bilden. Tror jag trodde att jag köpte "Le quattro staggione" men det var något annat. Och något som tog mig så mycket mer. Denna skiva, och främst då den inledande cellokonserten hänger på något underligt sätt i min hjärna ihop med mitt då gryende intresse för landskapsmåleri. Jag har kvar skivan och när jag spelar den ser jag fortfarande halvglömda landskap i mina halucinationer.